FANDOM


Dagens Nyheter
Lättar på mystiken
publishing date August 1, 2012
interviewer Hanna Fahl
publisher Dagens Nyheter
;
translation Eases the Mystery
article Lättar på mystiken
2011
2012
2013


”Om jag gav alla svaren skulle jag inte kunna fortsätta”

Det var länge hemligt vem som låg bakom projektet Iamamiwhoami, vars videor spreds viralt på nätet. Men nu är debutalbumet ”kin” på gång, och Jonna Lee är redo att prata.

Berättelsen börjar med en tom lägenhet, och innan den slutar i en svart låda hinner den blonda kvinnan dansa (eller slåss, eller ligga) med wookieliknande varelser, själv anta en djurisk skepnad, vandra i öknen endast iförd underkläder och kanske, kanske inte, begå självmord genom att hoppa från ett fönster. Albumet ”kin” är svårt att kategorisera. Det svävar någonstans mellan musikvideo och videokonst, mellan kortfilm och performance, och är uppbyggt kring en serie korta filmer som tillsammans bildar ett narrativ.

Projektet Iamamiwhoami startade för snart tre år sedan, och det var från början hemligt vem som låg bakom elektronikavideorna som med jämna mellanrum dök upp på YouTube.

Folk spekulerade vilt: Trent Reznor? The Knife? Christina Aguileras management fick så många frågor om projektet att de gick ut med en officiell dementi. Det var först när kvinnan i filmklippen visade sig utan maskering som någon kände igen henne. Det var svenska Jonna Lee, som tidigare gjort singer/songwriterpop och sjungit duett med Ed Harcourt.

– Det fanns en längtan efter någonting nytt hos mig. Något kreativt, spännande. Och jag hade en idé om musik som inte passade in där jag var för tillfället, berättar Jonna Lee när vi ses i en studio strax söder om Stockholm.

Det visuella är otroligt viktigt för iamamiwhoami och en del av helheten. Vi dividerar fram och tillbaka i en halvtimme om hur fotograferingen ska gå till, innan vi slutligen kommer överens.

Det är den första riktiga intervjun hon gör om projektet. Först nu, när videorna samlats till ett album, är Jonna Lee redo att prata om det. Men hemlighetsmakeriet var från början nödvändigt, förklarar hon. När idén föddes var hon och teamet, som också består av producenten Claes Björklund, regissören Robin Kempe-Bergman, fotografen John Strandh och designern Agustin Moreaux, tvungna att stänga in sig för att arbeta i fred.

– Att kunna göra det ostört var väldigt viktigt, det var det enda sättet det kunde ske på.
Blev du besviken när folk förstod att det var du?
– Vi försökte inte dölja det. När det hände syntes jag ganska tydligt i filmerna, så det var väl ingen större chock. Men allt runt omkring blev väldigt annorlunda, och det blev nästan ännu viktigare för mig att stänga dörren för att kunna fortsätta.
Det måste ha varit roligt när folk trodde att du var Christina Aguilera?
– Jag tänkte att när allt det tomma pratet har tystnat, kommer det vi har skapat att finnas kvar. Jag hörde spekulationerna, det var omöjligt att inte nås av dem. Det finns en viss komik i hur synergieffekten av all hörsägen kan bli en sanning för människor.

iamamiwhoami-filmerna innehåller också hemligheter i sig. De första videoklippen var döpta till sifferkoder som tittarna så småningom tydde till ord. De är fulla av återkommande symboler: små barn, natur och träd, de håriga wookievarelserna, och i den senaste serien filmer som blivit till albumet ”kin” figurerar en svart kub. YouTubekommentarerna till filmerna är fulla av spekulationer och teorier om vad allt betyder, och det finns bloggar helt dedikerade till Iamamiwhoami som lägger upp stillbilder från filmerna och analyserar dem.

Det hela påminner lite om den skickligt uppbyggda mystiken kring tv-serien ”Lost”, där tittarna febrilt letade efter ledtrådar och mönster, men svaren som gavs aldrig riktigt var lika tillfredsställande som själva mysteriet.

– Så är det ju, även för mig. Om jag gav alla svaren skulle jag inte kunna fortsätta. Det skulle vara den sista signaturen jag skrev, säger Jonna Lee.
Kommer du att göra det någon gång, knyta ihop påsen och förklara vad allt betydde?
– Jag får en dålig smak i munnen när jag tänker på det. Det är som att dela med sig av sina innersta hemligheter, det är inte särskilt attraktivt för någon människa. Jag tror inte publiken vill ha det, och ännu mindre jag. Det skulle få mig att känna mig väldigt naken och blottad.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.